Annons:
Etikettövrigt
Läst 3212 ggr
[Älskamig]
2012-09-02 00:12

Super rädd för nålar!

Jag tror jag har järnbrist, men jag är superduper rädd för nålar och efter erfarenheter, skulle jag helst aldrig vilja bli stucken i armvecket/handleden eller på överhanden. Det är inga problem i fingret, för det går så fort, men armveck och det andra, det är fruktansvärt!
Är 15 år och inga av mina föräldrar förstår min rädsla. Det är sjukt.

Hur brukar ni göra? Brukar tänka bort o så, men mitt hjärta slår hårt, blir iskall om händerna, svettas, får panik/ångest. Ja.. Hur gör ni?

Annons:
[Älskamig]
2012-09-02 00:16
#1

Kan även tillägga att Emla aldrig har funkat på mig!

MissInAction
2012-09-09 13:46
#2

Låter riktigt jobbigt, det du beskriver är ju typiska tecken på ångest, eller panikångest. Och sånt kräver ju att man arbetar aktivt med för att få bukt med. Just rädslan för nålar och stick är väl förvisso ingenting ovanligt, det är ju snarare bra att man har respekt för dem. Jämfört då med exempelvis min fobi för spindlar och andra kryp - de gör ju egentligen inte mig någon skada, men för mig gör den vetskapen ingen skillnad!! Rädslan är irrationell.

Jag kan bara tala för egen del och jag är inte rädd för stick. Är ganska van vid stick i armen från tidig ålder, vet inte om det har någon betydelse hur mycket man har varit med om det? Men eftersom jag inte har den rädslan så gör jag inte något särskilt. Ibland väljer jag att titta bort i själva stick-ögonblicket, och ibland vill jag titta. Är rätt fascinerad över hela processen med att mitt blod lämnar kroppen via rör/slangar.

Tips som jag fick vid Blodcentralen var att knäppa upp jeanskappen, för att känna mig mer bekväm. Och sedan lägga den lediga handen på magen och fokusera på att andas djupt nere i magen, och känna andningen. Det finns ingen anledning att fokusera på nålen eller blodet, för då är det lätt att spänna sig och man känner precis allt som händer. Andningen är det viktiga och kommer vi ihåg att andas, så brukar resten lösa sig Glad

De brukar rekommendera KBT, kognitiv beteendeterapi, för fobier och starka rädslor. Det har visat sig ha god effekt. Så om du skulle vilja bli av med rädslan och ångesten, så kolla upp det med din husläkare eller om du har någon kontakt inom psykiatrin.


Maria, sajtvärd på Ryssland , medarbetare på Law of Attraction och Film
Kluring om Ryssland

[Älskamig]
2012-09-09 16:07
#3

#2: Har varit med om att ha varit sönderstucken etc. Det är väl det som gjort mig så rädd, för jag bröt armbågen för 7 år sedan, och då fick jag ju ta en hel del nålar .. Sjuksköterskor har skrämt mig också, så det är väl det.. :/

plutopellis
2012-09-20 21:46
#4

Om du tror du har järnbrist kan detta kollas enkelt med ett stick i fingret.

Låter fruktansvärt jobbigt att vara så nålrädd. Själv är jag "gammal" waranpatient vilket innebär att jag gått på kontroller varannan vecka för att ta blodprov och se så värdet ligger bra. Mitt var alltid upp och ner vilket gjorde att jag fick ta provet så ofta, detta i typ två års tid. När jag var gravid fick jag komma över min rädsla för sprutor (nålar går bra men sprutor!) jag fick nämligen sticka mig själv två gånger om dagen under hela graviditeten då jag behövde blodförtunnande….

Mitt tips eller tankar kring detta är att man själv stressar upp sig. Jag gillar inte att bli stucken trots att jag inte är rädd men jag måste vända bort huvudet. Man ska försöka sitta ner, slappna av, andas, titta åt ett annat håll. Och framför allt! Det är inte farligt! Ja, det kan göra ont under en kort stund men det är inte farligt.

De flesta proverna går i dagsläge dock bra att ta från stick i fingret så detta har du rätt att be om om du skulle behöva ta prover.

Annars om du har en snäll VC, fråga om du får testa stick nån. Kanske din mamma eller personalen. Testa själv så kanske du får se att det inte är så farligt? Vet inte om man får göra sånt men när jag gick min utbildning fick vi ju sticka varandra och det underlättade för min framtida trygghet i att bli stucken faktiskt. Att få göra det på någon annan gav en annan förståelse för det hela….¨

Ja, massa babbel..

Lycka till i framtiden! Kyss

[Älskamig]
2012-09-24 16:35
#5

#4: Praktiserade på sjukhus förra året och då hade jag några vänner som var lika gamla som mig, och som fick ta stick på varandra. Men jag fick inte och blev inte ens erbjuden. Obestämd Var på annan avdelning och frågade inte, då jag fick reda på detta sista dagen. Men ändå.. 

Är ju inte rädd så, utan stressar mer upp mig och även om jag inte vill bli rädd, blir jag det. Jag kallsvettas, blir yr etc.

De jag har mött, när jag har bett om stick i fingret, har bara vägrat.

Upp till toppen
Annons: